Augusti 2012

En dos OS

– den 22 augusti 2012, kl 13:02

 Jag hade lyckan att bevittnat avslutningen av årets OS (på TV) som ju både bjudit på bragder och på dumheter – precis som vi människor är. Avslutningsceremonin innehöll härlig brittisk musik med absolutely marvelous sprattlande sceninslag.

Mera Octopussy åt folket. Mitt pyttelilla men starka stänk av brittiskt blod bubblade extra mycket vid detta väl regisserade framförande och jag kände mig mäkta stolt och glad all over.

Pink Floyd, Queen, The Who, The Beatles, David Bowie, Annie Lennox med flera fina… samt kryddig comeback av taxiflickorna…men var var Stones?

Kanske fastnade de i dopingtestet, ja bara en glimt av Ketih Richards suspekta skrynkliga nuna hade ju redan skrämt halva världen i en pimpad piratfilm och Olympiskafestkommittén sade säkert Yes but NO thank you!?

Men snacka om mara och maraton för ett brittiskt band som håller ihop och fortsätter kämpa på – ”I can´t get no satisfaction” hade väl varit ett givet nummer om de fått rulla in en stund.

Och visst bjöds vi på mycket skönt spännande och tillfredsställande satisfaction, dessutom var ju vår egen supergitarrist Janne Schaffer med.

(i alla fall enligt pålitlig källa på FaceBook)

I någon form av systerligt och broderligt utbyte med kära Vitryssland så smög hen in sig i kulfinalen för damer och lyckades kasta iväg föremålet lika atletiskt och långt som ett galant Schafferskt gitarrsolo.

Guld utdelades men det hela ertappades och guldet blev till skam.  Kanske kan en mjukis nallebjörn bli till tröst- för ytterligare en påse med kulor lär väl knappast behövas.

Det här med fusk gör alltid att det blir en besk och bitter eftersmak i munnen – mer om det nästa gång.

 

Dubbelgångaren på Storsudret

– den 20 augusti 2012, kl 14:38

Tänk att jag hittat en dubbelgångare eller look-a-like på mig själv och han fanns ju inte så värst många mil härifrån. Visserligen har jag aldrig kallats Visbygubben – eftersom jag ju är sååååå ung, men döm om min förvåning när en av Gotlands mest kända gubbar, som är naturligt formad i sten, är likt mig ända in på kalkskinnet!

Jag och min fru har haft härliga turer på Storsudret i sommar och självaste Hoburgsgubben har egentligen aldrig haft någon dragningskraft vare sig på mig eller henne -men nu lär hon få dras med den här gubbstrutten hemma i lägenheten hela tiden!

Jag brukar dock sällan eller aldrig stå still när jag putar med munnen eller pekar med näsan i vädret, så där är vi mycket olika, eller hur!? Men jag beundrar min gubbvän där ute längst söderut på burgen som år efter år ständigt lockar och flockar folk som vill glo på honom – året runt – själv får man nöja sig om släkten vill titta till en nån gång om året och då helst vecka 29!

Jag har varit ute i Lickershamn också och kollat på Jungfrun – hon var ta mig tusan inte likt nån jag känner, undrar om jag umgås i fel kretsar!? Okej visst känner jag en del på ytan så stenhårda töistanter men ack så mjuka och mänskligt mysiga de är under skalet.

Nu undrar jag – har du en rauk som är DIN dubbelgångare, eller som du känner lite speciellt för, avslöja det gärna här!

 

Tiden går, klockan slår, musikminnena består

– den 17 augusti 2012, kl 10:26

En skön varm sommarkväll för några veckor sedan hamnade jag och min före detta nunna på nuvarande Nunnan, Stora Torget,Visby. Vi var egentligen bara ute och promenerade på måfå i stadens vimmel men här i den goa mixen av grek och gute så infinner sig snabbt en familjär trivsel.

Dessutom denna kväll så står Bäck Group för underhållning med så fin feeling. En sångare som verkligen kan artikulera och samtidigt ha äkta känslor för The Blues med glimten på tungan och i ögat.

Den skönt smäktande gitarristen Mr U som smeker strängarna så de och vi gråter av glädje. Den smala glada basisten är nästan gömd bakom det stora ståbasen – men den hörs så väl och darrar så grymt gott när han slår an. Trumslagarpojken håller tillsammans men honom stökigt taktfullt takten så taket till balkongen får träet att kådas.

Lite försenad kommer mannen med orgelhänder som nu fantastiskt flyger ikapp och fram på tangenterna som gör bandet/upplevelsen/kvällen komplett. I mellansnacket så säger sångare Lennart, bland annat, att det är 30 år sedan gruppen startade. (med lite skifte av medlemmar – som ju alla band har) Ni ville han att The Rolling Stones skulle ta paus så att de kom ikapp 😉

Herr Bäck påminde också om olika händelser för dessa trettio år sedan och att här på Stora Torget fanns både Systembolag som fixade skivan och granne med dom så fanns Rabbis Records som fixade vinylen!

Eftersom jag haft äran att hoppa omkring i båda butikerna så korkades många mustiga minnen upp! I vår hobby butik tillsammans med ”galna” Mr Bloom och många härligt trevliga musikintresserade hjälpredor och kunder på RR under några år – som vi ju startade för just 30 år sedan.

Jag samlar på mig och skriver ner lite historier som jag tänkte återkomma till senare i höst i någon form av Rabbisspalt – visste du till exempel att vi var medlemmar i Gotlands Kaninavelsförening!?

Om detta och mycket mer därtill vill jag skriva – och DU får gärna hjälpa till om du möjligtvis har någon platta kvar som du fortfarande spelar eller andra second hand minnen!? Hör gärna av dig till mig så dammar vi av kaninsspåren tillsammans.

Tiden går klockan slår – men Nunnan, Bäck Group och Rabbis Records består, de första två på riktigt riktigt, den tredje i ack så kära kaninminnet.

PS: Grattis Vasilis som fyller år idag…en så där omkring 30 nånting!

 

Hjärnan sa gärna!

– den 16 augusti 2012, kl 09:19

I förrgår den 14 hade jag en tid att passa det var kring klockan 14.

I går den 15 var ytterligare en tid bokad till exakt klockan 15.15.

Kan det bli mycket bättre!?

Naturligtvis kom jag i tid till båda dessa möten för hjärnan sa gärna – härliga tider, kul kombinationer, får och går inte att missa. Annars har jag ställt till det för mig när det gäller att komma ihåg kluriga kombinationer, speciellt lösenord här på nätet.

Vad tänkte jag på?

Var logiken på semester?

Trodde jag att varenda hackare i hela världen var intresserade av just mina hemska eller härliga ”hemligheter”!? Men många av lösenorden som skall uppfinnas av dig på uppmaning av bolag banker, butiker och nåt annat på b innehåller ju massa måsten med annat än bara just siffror.

Det skall vara STORA BOKSTÄVER gemena dito samt minst 1…2…3….4 siffror och en viss längd på hela gyttret. Så mitt lilla kära lösenord på sex (6) enkla ”gamla” bokstäver till nåt som jag aldrig kan glömma kan jag glömma.

Där i min hybris att bli lite uppfinningsrik och unik så har jag satsat hej vilt när det dykt upp ett tillfälle att snickra ihop en sprillans ny cool kombination. Då kändes det rätt och riktigt roligt just då – nu känns det ibland mycket oroligt för noteringen som ”bara” gjordes i ett av arkivkortet uppe i knoppen har blivit lite lätt suddig. Skrevs säkert med bläck som inte tål svett!

Så vis av skadan håller jag nu på att reparera och preparera mina kommande lösenord så att de går att lösa på vilken sida jag än befinner mig. Min fru undrade härom natten om jag börjat prata i sömnen – låg bara tränade på mitt ”nya” patenterade pålitliga lösenord.

Om DU nu kan läsa den här texten så vet du att jag lyckats och att den natten i sängen verkligen kittlade kombinationsskönt och kommer aldrig att glömmas!

 

En sommarfluga

– den 14 augusti 2012, kl 09:14

 En fluga gör ingen sommar, det har sagts förut och nu måste jag säga det igen…eller!? För mig har den här sommaren varit allt annat än ensam utan fullt av trevligt folk som har kommit och surrat hos oss här i stan.

De har varit synnerligen välkomna och det har verkligen märkts att de har trivts på vår bedårande vackra ö – det glädjer mig verkligen för det är lätt att bli hemmablind ibland och jag delar gärna med mig.

Däremot är jag mycket orolig att jag ställde till det ordentligt för just en riktigt äkta bondfluga som jag fick med mig hem i bilen från landet på fastlandet.

Hade parkerat nära en hage där kalvarna tidigt fått lära sig hantera svansen och viftade så gott de kunde för att hålla sig flugfria när de solade och aptitligt idisslade av det späda sommargröna gräset.

En av de gulliga kalvarna lyckades med sin svansföring så skickligt så den viftade in ett helt gäng feta fula flugor in i min annars så gott parfymerade men flugfria franska bil.

Eftersom min svans är synnerligen kort så fick jag fumligt vifta med armarna istället och trodde nog jag fått ut flygfäna i sitt rätta element och till sina kalvkompisar igen…

…men så när jag kom till ön igen efter några mil på motor- och landsväg samt över kluckande över Östersjön, tack vare trygg kapten på Gotlandsbåten. Då skulle jag bara packa ur bilen för att komma hem till mitt ljuva hem då surrar det plötsligt bekant till…bzzzzzzz.

Där på vindrutan sitter en rätt så stor fräck fluga från Södermanland, känner igen den rikssvenska bzzzzdialekten. Den glor nu ut på den lilla muromgärdade stadens skönhet och undrar säkert var kalvarna tog vägen!?

Den måste skickligt ha gömt sig kring packningen och höll sig tyst och diskret hela resan – inte ens incheckningen i Nynäshamn tog notis om min fripassagerare. Stackarn – den är ju van med en hage med djur, vad skall den hitta här? Kalvkött finns ju bara på Torgkassen som är ordentligt och hygiensikt inpackat dessutom.

Vad tänker den tänker jag!?

Förutom kalvarna – kommer den sakna sina flugpolare? Kommer den längta efter sin mor och far fluga? Vad har jag ställt till med!? Är detta kidnappning? Eller rent av flugsnappning!??

Men så slår det mig att den på något sätt visste att jag var på väg ifrån hagen och den ville komma på semester och få se annat än en blivande kolossal kossas bak.

Hann inte fråga – plötsligt flög den målmedvetet ner mot Kallis mot alla ystra kalvar där i lustiga lekhagen, dekorerad med palmer, som i takt eller otakt till häftig discodunk inmundigade dyra drinkar.

Från ett paradis till ett annat – tror säkert den fick sig ett slick å en slörp i lekvattnet och fick sin sommar minst lika lycklig som sina bevingade vänner som troligtvis fortfarande njöt i aktersalongerna på andra sidan sjön.

Kanske hittade den även en ny vän som också kunde konsten att koppla av och njuta av (flug)livet!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.