Lena Nyman sjunger Karin Boye… vinylskivan som släpptes första gången våren 1976 och oj på vilket sätt som Lena tillsammans med Bernt Egerbladhs musik tolkar Karins dikter.

Hittar LP-skivan lyckligt i väldigt fint skick på en trevlig Second-Hand Shop till pris så det nästan var som en gåva!

Foto: Glada M

Jag får en ontskön blandning av/i mina känslor och första spåret/tolkningen av ”Ja Visst Gör Det Ont” är nog ett av de allra käraste jag hört.

Dikten / tolkningen finns också i ett LIVE-framträdande från 1978:

Karin Boyes dikter handlar ju mycket om obesvarad kärlek… jag har haft turen att få den bekräftad samt att kunna ge av den till mina nära kära och medmänniskor – med sån fin respons.

Nu sätts allt på prov i dessa tvekande tider i form av ett vansinnigt virus som vi alla försöker mota – säkert med bästa respekt – nu får vi hålla ut… så vi alla i tillit förlänger sista versen ♥

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

 

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider –
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra –
svårt att vilja stanna
och vilja falla.

 

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden –
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.

Text:
https://www.karinboye.se/verk/dikter/dikter/ja-visst-gor-det-ont.shtml

Här i uppläst original genom Karin själv: