Jo … vi brukar kolla på vindriktningen för våra utflykter som oftast går längs strandkanten. Då kan det vara gott att den inte piskar på ”åt fel håll” – men egentligen spelar det väl ingen roll.
Frisk luft i våra nyfikna näsor hur vi än zappar (!) på kompassen är … nosande härligt.
Furilden eller Furlillen – blev lördagens (28/3) ö utanför ön, dit du numera lätt tar dig med bil eller gärna en cykeltur följd av en promenad som gör dig glad.
Till den ”normala turistsäsongen” finns dessutom sköna skyltar att följa till diverse förplägnad – nu lär det tyvärr dröja innan den kommersen efter C-pärsen kommer igång igen, men jag hoppas i alla fall att – H Ö N S H U S – var de än ligger, levererar till Påsk!
Foto: Glada Gotland
Vi börjar vår vårpromenad med start i kalkstensindustri-landskapet där de gamla byggnaderna & kalkhögarna verkligen gör att du inte klagar om du råkar få grus i dojan. Här fick det slitas stenhårt för brödfödan.
Foto: Glada Gotland
Några gamla vagnar finns ännu kvar som minner om att människan alltid vill hitta lämpliga vägar för effektiv hjälp med tunga transporter.
Foto: Glada Gotland
Vi går från industrihögarna mot solen och ser vid strandkanten att vågorna malt ned de tunga stenarna till finaste sand – vid liiiiiite mer värme kan här säkert bli stopp för dopp!
Foto: Glada Gotland
Så ser vi levande & även torra tallar som liksom byter med varandra när den andra inte längre pallar.
Foto: Glada Gotland
Så finns det de som betydligt äldre än en ”ung” oerfaren tall är – där raukarna finns allt liksom tidlöst finns utan dagligt bekymmer och besvär
Foto: Glada Gotland
På grusvägen hem full av intryck så vill jag hålla min kära i hand… känns kittlande konstigt precis som jag är i ett annat land.
Foto: Glada Gotland
I mitt inre hör jag mig själv efter fina låtar åter zappa 😉 – den säger till mig låt oss aldrig från kärlek mot varandra och andra slappa.