…”den som kan glädjas åt det lilla har mycket att vara glad åt”.

God fo(r)tsättning Anders Brännström…

…du gillar ju vårt klimat och går gärna vinterpromenader– vad är det för skönt med det?

Jag gillar att promenera i alla väder. Nästan i alla fall. Vädret är ju en del av naturen. Vädret går inte att tämja. Det är fritt och vilt. Lever sitt eget liv. Det är fascinerande.

Men jag gillar när det är snö, sol och några minusgrader. Och när det knarrar under skorna.

Foto: Ökänd…och Glada Gotland tror säkert det knarrade under skorna här, även om de inte syns och hörs på bilden!

Hur är livet i övrigt som pensionär, vad gör du helst?

Så lite som möjligt. Haha. Nädå, men jag har rätt enkla nöjen och sysselsättningar. Er Jag brukar säga att ”den som kan glädjas åt det lilla har mycket att vara glad åt”.

Förutom dagliga promenader så läser jag en hel del. Ett och annat korsord och sudoku blir också löst. Det är också trevligt att umgås med vänner. Sedan får jag väl erkänna att jag tittar mycket på TV.

Någon hemlig hobby som du kan pyssla med än mer nu?

Sedan några år tillbaka skriver jag en hel del. Mest obegriplig rappakalja som jag har på ett USB minne. Nu har datorn varit sönder ett tag så skrivbehovet är uppdämt .

Spännande, kan vi få se några exempel!?

Haha. Nädu! Det får barnen gotta sig åt när jag går i graven 😀

Du är/var ju känd i din yrkesroll som chef på skattemyndigheten här på ön, saknar du den tiden?

Jag var en av flera chefer. Nä, jag har ingen saknad efter den tiden. Men jag var med om mycket roligt under mina år på skatten.

Tillsammans med andra fick jag vara med om att förvandla en ren kontrollmyndighet till en myndighet som också byggde upp medborgare och företags förtroende för myndigheten.

Service, information, bemötande och tillgänglighet blev viktigt. Professionalism med andra ord. Det var en lång resa. Men jag skulle inte vilja vara utan den resan.

Sedan fick jag också möjlighet att jobba i andra länder med att förmedla kunskap som vi i Sverige var bra på. Under kortare och längre perioder jobbade jag i Vietnam, Bulgarien, Polen, Litauen och Kosovo.

Det var otroligt givande men innebar också stora utmaningar. Jag tror jag fick med mig hem både en stor dos av ödmjukhet och respekt för andras sätt att tänka, arbeta och lösa problem.  

Vilka var de roligaste/viktigaste uppgifterna du hade där?

Jag tyckte bäst om att jobba med information och kommunikation. Och att vara med och utveckla verksamheten. Prova nya saker för att lösa problem. Information och kommunikation är ju viktigt även i den interna verksamheten. Jag skulle vilja påstå att ledarskap är kommunikation.

Kände du dig som Robin Hood

…eller som den elaka Sheriffen

…när det gällde diverse skatter!?

Haha. Ja alltså, min grundinställning är att alla ska vara med och bidra till det gemensamma. För att det ska bli verklighet måste flertalet vilja göra rätt för sig.

Här kommer en god service/kommunikation/information in i bilden. Tillit och förtroende måste byggas. Systematiska fuskare ska däremot åka dit. Den tunga kontrollverksamheten är därför viktigt.

Jag hade nog haft samma åsikt även om jag inte jobbat på Skattemyndigheten.

Berätta gärna om nån trevlig episod när det gäller deklarationer – hann folk lämna blanketterna i tid – och om inte vad skyllde de på då?

Jodå. Dom allra flesta lämnar i tid. Nuförtiden lämnar ju de flesta elektroniskt. Men för 20-30 år sedan var det ju lite av en folkfest med deklarationsinlämnandet. Folk träffades, pratade och skojade.

För en del var det nog en sport att lämna in så sent som möjligt. Så nära 24.00-slaget som det var möjligt. Men Skatteverket var ganska snäll med de som var lite sena.

En inte så ovanligt förklaring till alldeles för sent inlämnad deklaration kunde vara att hunden ätit upp blanketten precis när hen skulle åka iväg och lämna in den.

När du ännu gick i småskolan, och var gjorde du det, samt vad drömde du om då att ha för yrke?

Jag är född och uppväxt i Boden. En liten stad i Norrbotten ungefär femton mil från finska gränsen.

Boden var och är ju en militärstad så kanske sneglade jag åt den militära banan. Eller kanske lärare. Syrran var lärare. Mina militära ambitioner gick dock över efter bara någon vecka när jag lumpade.

Hur och när kom du till Gotland för första gången och vad fick dig att stanna?

Kärleken. Jag träffade min blivande hustru när vi båda pluggade i Umeå. Hon var gotländska. Kommer ihåg att jag tyckte hon hade ett roligt tungomål.

Jag sommarjobbade på Gotlandsbåten 1972. Det var första gången jag var på ön. Då var trafiken i Hästbacken dubbelriktad. Sedan flyttade vi hit 1978. Det var jag som ville till ön. Gotländskan till hustru var mer tveksam. Men så blev det i alla fall.

Foto Kärleksporten ♥ Karin Skifs 

Vad är det bästa med att bo och nu då bli pensionär här på Gotland?

Gotland är bra, vackert och intressant. Nära till det mesta som man behöver. Människorna är vänliga och hjälpsamma. Jag har ju också nästan hela min bekantskapskrets här på ön.

De flesta av mina vänner är ju pensionärer eller nära att bli. Vi brukar sitta på ljugarbänken och tycka att det var bättre förr. Nämen, det finns ju en hel del aktiviteter för den som är intresserad.

Jag tycker också att vården fungerar bra. Det är inte helt oväsentligt när man börjar komma upp i åren och bli lite mer vårdkrävande än då man var yngre.

Några nackdelar?

Besök på fastlandet kräver ju lite planering. Min äldsta dotter bor i Uppsala så där är jag några gånger om året.

Vilket är din ö-favoritplats/smultronställe som du gärna åker till så ofta du kan?

Oj! Finns så många fina ställen. Men faktum är att jag trivs väldigt bra med Visby. Jag kan ännu promenera runt i innerstan och upptäcka ställen som jag inte tidigare sett trots att jag bott här i nästan 40 år.

Annars gillar jag den lite mer karga norra delen av ön framför den bördiga södra delen. Men smultronställen finns överallt.

Foto: Anders Brännström

Har du något drömresmål ute i vida världen som du gärna skulle vilja besöka och upptäcka?

Inget som jag direkt går och drömmer om. Men jag har aldrig varit i USA eller Kanada. Dit skulle jag kunna tänka mig att åka. Och bland annat se på NHL-hockey.

Förut var det värmen och exotiska stränder som lockade. Nu är det storstadsbrus och allt utbud som finns på sådana platser som drar.

När det gäller utbudet av kultur som finns det ju verkligen mycket att väja på här på Gotland, vad väljer helst du?

Teater och konstutställningar kanske. Sedan har jag en liten passion för kyrkoarkitektur också. Gotland är ju tämligen unikt med alla sina medeltida kyrkor. Ju mer man känner till om medeltida arkitektur desto intressantare blir det.

I musikens värld går det att njuta av mycket livekonserter – när var du på en sådan senast och vem såg då då?

För någon månad sedan var jag på Bistro Borgen och hörde på Lighthouse. Kompisen Sune Nilsson är med i bandet. Det var kul.

Tror aldrig jag sett så mycket folk där förut.

På skiva eller i radio, vilken artist lyssnar du helst på då?

Jag måste erkänna att jag är dålig på musik. Jag tycker om musik. Men det fastnar liksom inte.

Det har varit likadant i hela livet. I ungdomen, på sextiotalet, var det ju Beatles, Bob Dylan med flera som var aktuella.  Jag har väl typ fastnat i den eran. Jag är i alla fall ingen hårdrockare. Det får gärna vara lite lugnare.

Vilken är världens bästa låt?

Jösses vilka frågor Clarence! Jag har ju inte hört alla låtar som finns. Men det får väl bli något av Bob Dylan då. Jag tycker det var bra att han fick Nobelpriset.

Är du en bokmal och i så fall vad läser du gärna då?

Jo, periodvis är jag en riktig bokmal. Allätare dessutom. Ibland slukar jag biografier och emellanåt deckare. Och det mesta däremellan.

Har precis läst färdigt ”Kan man dö två gånger” av Leif GW Persson.

Bra intrig men jag tyckte den var lite seg. Fast jag gillar GW:s sätt att teckna personporträtt. På det är han suveränt bra. Skulle nog kunna tänka mig att köpa en bok av honom bestående av bara personbeskrivningar.

Hur håller du dig ajour med nyheter och kan du hålla reda på fakta kontra fiktion i dagens spridda åsikts- och nyhetskällor?

Jag är nyhetsnörd. Börjar dagen med morgonnyheter på TV. Är det extrasändningar följer jag dom också.

Emellanåt ser jag på riksdagsdebatter. Läser de tidningar jag kommer över.

När jag promenerar har jag hörlurar och lyssnar på nyheterna. Och på kvällarna ser jag på olika TV-kanalers nyhetssändningar. Också börjar det om nästa dag.

Varför tror du det sprids mer hat än kärlek på nätet idag – märker du av det även utanför datorn idag?

Jag tror det är lätt för många att trycka på sänd-knappen alltför tidigt. Det har säkert också med brist på hyfs och respekt att göra.

Ibland uppstår det ju nästan en lavin av hat och hot mot människor av olika kön, åskådningar, hudfärg, sexuell läggning med mera. Det verkar ibland vara nästan organiserat.

Många tror nog dessutom att dom kan vara anonyma. Liksom skyddade. Det är väldigt fegt.

Jag tycker inte att jag märker så värst mycket hat i det vanliga livet. Men visst, det finns ju. Olika grupperingar tycker att det är ok att hata i yttrandefrihetens namn. Men det är det ju inte.

Sedan så tror jag att okunskap är en grogrund för hat och hot. Och utanförskap. Att inte få vara med. Att inte platsa.

Om du hade makten och möjligheten att göra något positivt för alla som bor här på ön, vad skulle du göra då?

Något som är ganska realistiskt vore väl att införa gratis kollektivtrafik. Bussarna går ju ofta mer än halvtomma. Dom få kronor man får in kunde man kanske strunta i. Låt gratisåkare fylla bussarna. Vore bra för miljön och trafiksäkerheten dessutom.

Foto: Region Gotland

Hur märker omgivningen att du är glad – hur yttrar det sig?

 Jag tror jag skrattar, skämtar och är på hugget när jag är glad.

Och när du är arg och förbannad då, hur är du då?

Några har sagt att jag får svarta ögon. Jag tvivlar på att dom ändrar färg men kanske det syns på ansiktsuttrycket. Med åren har jag blivit lugnare. Det brann till oftare när man var yngre.

Sist men inte minst – brukar du lägga några nyårslöften och kan du i så fall hålla dem också?

Nänä. Av det skälet att jag har svårt att hålla dom. Men visst skulle det behövas lite förändringar.

Tack för den trevliga pratstunden Anders och dina knarrande vinterskor tål säkert lite plask också! 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.