Novisen Mitt i Naturen får svar om… Ormbunkar!

Novisen Mitt i Naturen = Nytt på Glada Gotland

Här får jag hjälp med mina funderingar från diverse vandringar i det fria av självaste naturbarnet 

Magnus Martinsson 

Denna första nyfikna frågestund om… 

…Ormbunkar !

Oj så mycket fina ormbunkar det finns här kring min stig i naturen – finns det mycket orm då också under bunkarna eller vad kommer namnet ifrån?

Namnet kom av att man använde ormbunkar som maskmedel för att fördriva parasiter från kroppen. Orm ska vara ett äldre namn på mask.

Vem var först, mossan, träden och buskarna eller bunkarna?

De allra äldsta växterna är sannolikt alger, som fanns för över en miljard år sedan.

De tycks breda ut sig ordentligt på vissa ställen – trivs de bäst med samma sort eller går det fint med blommor och andra växter som sällskap?

Många ormbunkar har väldigt specifika krav på sina växtplatser. Vissa arter är starkt knutna till fukt och skugga.

Den art man oftast stöter på på Gotland är örnbräken, en ormbunke som finns allmänt i vanlig frisk skogsmark.

Den kan bilda mycket stora rotsystem i skogen.

Foto: Glada Gotland

När jag vänder på bladet på det här exemplaret ser den ju nästan lika ut under som över – var sitter fröna?

Det är lite olika på olika arter. Vissa arter skjuter speciella skott där sporerna sitter.

Ormbunkar är kärlkryptogamer, det vill sägade bildar klorofyll och hör till kärlväxterna men förökar sig med hjälp av sporer som kan spridas långa sträckor.

Foto: Glada Gotland

Ja hur förökar de sig – nån insekt som hjälper till?

Hos ormbunkar bildas i regel sporgömmen på undersidan av bladen. När sporerna gror bildas en gamfyt med både han- och honorgan.

Spermierna från hancellen behöver kunna simma i vatten för att kunna nå honorganet där äggcellen finns. Efter befruktningen kan en ny planta bildas.

Hur gammal kan den bli – och de som är lite bruna är de på väg att vissna och dö?

Vissa ormbunkar kan bli mycket gamla, sannolikt flera hundra år. De bruna ormbunkarna på hösten är årsskotten som vissnar ner. På våren kommer nya skott från samma rotstock.

Foto: Glada Gotland

Hur klarar de den kalla årstiden – fryser de aldrig?

Ormbunkar kan duka under av frost och torka, men normalt sett är de väl anpassade för att tåla vårt klimat.

På bilden här ⇓ har jag hittat ett riktigt långa exemplar, den här är ju nästan lika lång ståtlig som jag själv 😉 finns nåt längdrekord mån tro!?

Denna fråga bollar jag dock över till dig kära läsare, har du nån lång ormbunke som vuxit dig över huvudet och slår ”min”,  jag är 1.83!

Foto: Glada Gotland

Är ormbunkarna representerade över hela ön eller nån socken de inte gillar alls?

Ormbunkar finns över hela Gotland. Visa arter gillar att växa i kalksprickor, till exempel kalksvartbräken och murruta. De finns allmänt över hela ön.

Om vi ser på hela jordklotet då – var trivs de allra bäst?

De flesta arter ormbunkar finns i tropiska trakter.

Och hur sprids de från land till land – med vinden eller fastnar på fåglar!?

De kan sprida sig på många olika sätt. Vind är ett vanligt spridningssätt, men de kan säkerligen även spridas med till exempel djur och fåglar, och säkert också människor.

Vilka ”fiender” har de – kan de bli uppätna av till exempel rådjur eller andra fyrbenta eller nån mindre obehaglig ohyra?

De är inte smakliga och betas inte av djur, och får därför oftast stå i fred i skogen.

De missgynnas av brand. I skogar som ofta brinner har ormbunkar med kraftiga rotsystem svårt att etablera sig.

Människan har alltså då haft de som en medicinväxt mot mask i magen, stämmer det verkligen och finns några andra nyttiga användningsområden du känner till?

Det stämmer. Stensötans rot ansågs vara slem- och hostlösande.  Men ormbunkar har inte haft så stor användning för människan.

Foto, plansch: https://sv.wikipedia.org/wiki/Stens%C3%B6ta

I övrigt då i människans tjänst – det går ju att göra agtak, kan en ormbunke möjligtvis användas på liknande byggnadssätt ?

Det tror jag inte. När en ormbunke vissnar ruttnar den snabbt ner.

Idag används de mest som dekoration i blomsteruppsättningar och de är uppskattade att odla i trädgårdar.

Tack Magnus ♥ nu är jag mindre novis och lite mer naturvis 😉

PSST: Nästa Novisomgång… nåt som enligt en Björn  ”kittlar dödsskönt i kistan” !

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *