Spanska trappan – eller möjligtvis Spanska sjukan i Rom!?

♥Kärlekssemestern... eller dagarna i Rom som kom av sig. Del 1.♥

Jag och min mysiga M hade lite med lottens hjälp valt ut att höstens resmål skulle blir Rom i Italien. Förberedelserna var klara. Biljetter bokade. Hotell utvalt. Guidebok inhandlad och vi läste på och tyckte att vi skulle kunna gå (promenera) till det mesta i staden – ej så långa avstånd och oj så mycket att upptäcka mellan alla piazzor.

Efter först ha fått några trevliga dagar med dottern i Knivsta samt Uppsala där jag även hann med en ritt tillsammans med den Drottning Kristina vid slottet – hoppla vilken skön start på det historiska äventyret som nu skulle ta vid även i antikmiljö längre söderut i Europa.

uppsala slott

På plats i Roma Italien tar vi en av många bussar från Fiumicino flygplats in till centralstationen. Den tatuerade bussfärden gick fort-minst 110 knyck- och säkerhetsbälten saknades – allt för spänningen! Tror chauffören var Gandalfs  taggade kala kusin med ej så långt skägg att trassla in sig i – så jag behöll lugnet.

IMG_8724

Inte många stopp och hinder på vägen – men vid ett rödljus hoppar plötsligt skicklig jonglör ut mitt bland bilarna och visar sin konst att kunna rulla en stor glaskula på sina armar i vackra akrobatiska rörelser.

Blev så exalterad så jag glömde fota – men det var verkligen en skön syn och jag blev imponerad av glaskonsten!

Publiken bestod sav de närmaste bilarna och konststycket avslutades i god tid innan trafikens grönljus, så jonglören hann att gå med mössan för att försöka håva in några Euros i belöning för sitt rullande.

Såg liknande varianter senare vi samma trafikled och med tanke på alla bilar som nån gång måste stanna så kom säkert lite levebröd in. Finns det stopp så finns det hopp!

Framme vid Centralstationen väljer vi att börja inviga våra bekväma promenadskor för att till fots finna Hotel 53, vårt blivande Romerska hem för fyra dagar.

Lätt att hitta på kartan men omtumlade av färden rullade vi nog lite ur kurs men mycket trevliga italienska donnor hjälpte oss och vi kunde snart checka in. Det börjar bra, folk här verkar vara vana med ”vilsna” turister och tålmodigt lyssnade och vi bjöd tillbaka av generösiteten på lite svenskalektion i form av ordet

Snaps

som jag målade upp som vår motsvarighet till den väntade Proseccon! Lite får man väl bubbla och skoja om även när det gäller drycker!

Framme och stort varmt mottagande trots minimal reception och dito hiss – vi fick precis plats med våra väskor och färden mot fjärde våningen gick fint.

Snabb koll på rummet som  verkar vara efter utlovad beskrivning – men vi ville ut och ner i staden mot alla frestande antika föremål.

Första anhalt blir en liten bar/café där vi på stående fot tar just ett glas Prosecco, denna från Vinguden goda bubblande italienska vita vinet – oj så gott den satt!

IMG_8731

Sedan gick stegen mot Spanska trappan* så lätt. Men där folk i normala fall samlas och sitter på stegen och njuter av södersolen höll nu 007 vakt på de avspärrade stegen.  *La Scalinata di Trinità dei Monti.

IMG_8745

Alla rumpor under årens lopp hade väl gjort avtryck så det var hög tid för sanering och renovering. Vem vill ha en trappa full med stjärthalvor!? Se men bara sitta på bänkarna  kring fontänen var dagens plaskande daskande budskap.

IMG_8749

Efter besöket här och en hel del steg till i de ringlande Romska gränderna så drog vi oss sakta men säkert hem till 53an igen. Trångt turisttätt men gemytligt.

Och det var som vanligt Mysiga M som gnistrade ikapp med solen och mitt ”vanliga” C med glimten i ögat och full med energi – vi var ju som sagt här på kärlekssemester så hjärtat bultade förstås av amor så det räckte och blev över!

Så på första natten i den riktigt knallhårda sängen efter en hel del taskig sömn händer det som inte får hända , eller det som inte fanns i min sinnebild eftersom jag ju haft 62,11 års tämligen full friskhet i kroppen. Åtminstone i knoppen!

Linkar mig ur bädden för att ta mig upp i hotellets, våning 6 med takterrass,  väntande frukost. Hustrun undrar förstås hur det är med mig, tittat och säger nåt och jag verkar vara lite sne… ähh det har jag alltid varit, svarar jag barskt och friskt och tar mig upp till frukost uno.

Själv undrar jag förstås vad fasen hade hänt… har jag fått en släng av Spanska sjukan i Italien!? Verkar inte troligt. Eller har jag blivit 007uk!? Sov jag där i trappen i natt!? Har jag fått en riktig Bondbränna?

IMG_8755

Doctor NO!

Tror nog bara den dåliga sovställningen tillfälligt satt stopp för min annars så pigga gångart.

Dagens mål var ju dessutom Colosseum + lite annat på vägen dit. Vem vill missa detta!? Säkert inte du heller. Mer tokförnekning av mitt tillstånd på Italienska i nästa del av Romäventyret. Om du orkar! Det gjorde konstigt nog jag!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.